22åring

Japp idag fyller jag år. Vet inte vad jag ska säga, det känns inte som det iaf. Jag har fått lite presenter det är ju alltid kul, fina saker med. Men det är nått som inte är som vanligt. Visst det är inte på Talltutan, kanske måste man ha en syster som tjatar om sakerna och frågar hela tiden om det är roligt att fylla år. Det kommer nog kännas lite roligare på lördag när det blir kalas för släkten, fam. Kungsberger kommer ju med så det blir nog livat hoppas ja.

Det enda ja kan tänka på är jobbet känns det som. Vart jag än går så frågar folk om jobb. JAG VILL INTE PRATA OM DET! För det första tycker jag att det suger, tror ja. Jag har verkligen ingen aning om vad jag vill göra. Kanske kan sitta i en liten budbil och tuffla runt men då är det tidningar som också ska köras. Jag vill inte! Jag vet inte vad ja ska göra. Det känns som om jag verkligen inte har någon ork, jag orkar verkligen inte! Är det så att sopbilskörningen tog knäcken av mig?! Jag vet inte, men springa 1mil om dagen med tunga soptunnor är inte helt enkelt. Jag vet inte, jag vet inget, jag orkar inte. Jag skulle vilja vara som katten han ligger där i sin lilla säng och sover utan bekymer. Så söt.

Jag vill bara njuta av min födelsedag men den är slut om en halvtimma.